Utvecklingsfaser :)

Igår lade jag upp en bild på instagram som handlade lite om att barnens utvecklingssprång liksom synkar så bra, att de samtidigt går igenom en miljon olika känslor och viljor, och att alla dessa känslor och viljor gärna sker på en och samma gång. Med Jonathan grälar vi mest om vem som bestämmer och hans humör kastar sig hastigt mellan superglad till helt hysterisk arg och ledsen vid minsta motgång, även om han större delen av tiden går runt och tonårstjurar för att han inte får spela på paddan hela hela hela hela tiden. (Han får spela ganska mycket faktiskt). Det här har ju hållit på ganska länge och är väl egentligen inne på slutfasen eftersom han blir 5 i mars och då (har jag läst) blir barnen väldigt harmoniska och superhärliga och kära i sina föräldrar. Nu vill han mest att jag ska vara ensam någonstans så att jag blir ledsen.

Elise är ju också superhärlig i sitt humör just nu. Dessutom vägrar hon låta Daniel göra någonting och kan bli vansinnig och springa tillbaka/kasta/hälla  ut saker som han har gett henne, saker som hon själv har bett om men som jag inte kunnat ge pga att jag sitter inlåst på toa för att få några sekunder i frid. Jag läste, på nätet nånstans, att det uppstår små konflikter mellan barn och föräldrar var tredje minut och större konflikter tre-fyra gånger i timmen. Det är ju helt bäng tänkte jag men så imorse så kollade jag lite på hur mycket vi hann med mellan 7, när vi vaknade, och 8, när vi kom iväg till familjedaghemmet.

  1. Jonathan vill inte gå upp och sätta på barnkanalen själv pga mörkt överallt. Jag tänder lampan (en ganska svag lampa i fönstret i sovrummet plus en ljusslinga i vardagsrummet) och han blir då lite hysterisk för att det gör ont i hans ögon. Vill att jag ska släcka allt igen.
  2. Elise behöver ny blöja eftersom den hon har på sig nästan släpar i backen när hon går. Jag plockar fram och tänker att det här byter vi snabbt och lätt i soffan. Nej nej, hon blir tokig, skriker: FEL BLÖJA! FEL BLÖJA! och springer och hämtar en exakt likadan.
  3. Elise blir ledsen för att hon inte får choklad till frukost.
  4. Elise får syn på pepparkaksburken och jag säger nej, ni måste äta frukost först. (Det slutar dock med att de får äta pepparkakor till frukost, hur många de vill pga orkar inte.)
  5. Under kampen ”macka-före kaka” hinner Jonathan bli ledsen för att inte får Nutella på mackan, plus sur för att jag sedan härmade hans nej, men det lät så kul så jag kunde inte låta bli. Detta slutade ändå med att Elise åt en smörmacka och Jonathan två cirkelmackor utan något pålägg alls och inga pepparkakor. Så vinst till mamma!
  6. Jonathan blir skitarg för att jag inte hörde vad någon sa på Mästerflygarna, jag förstår heller inte vad det är han säger när han försöker härma det.
  7. Jag tar fram fel byxor till Elise. x3 Hon tar till slut på sig de jag tog fram först.
  8. Fel strumpor till Elise.
  9. Något oklart fel på Elises overall, kan varit sättet den låg på eller också något helt annat. ???
  10. Elise kommer ut från sovrummet med en t-shirt som hon MÅSTE ha på sig över overallen.
  11. Självklart var det fel mössa, hittade ingen annan så hon gick med mössan i handen.
  12. Elise ville först sitta i vagnen innan jag hunnit krångla ut den. När vi kommit ut och jag fällt ner skyddet vill hon ner och vill gå själv. Vägrar ta på sig mössan … Vill ha på sig mössan, blir arg för att den hamnar fel när hon gör det själv.
  13. Jonathan vill att jag kör vagnen snabbare, Elise vill gå långsamt.
  14. Elise vill klä av sig t-shirten igen. Jag säger okej och säger att hon måste sitta i vagnen då, ett smart knep för att få in henne där igen så att vi kan gå snabbare sen. Tar av henne t-shirten och då blir hon åter svinarg för att mössan inte stannade kvar på huvudet.
  15. När vi kommer fram till familjedaghemmet vill Elise igen ta på sig t-shirten.

Och detta var ändå en ganska bra morgon då jag inte hade någon tid att passa, och vi glömde borsta tänderna som annars skulle bestå av säkert 3 punkter till i listan.

Ja, se där, en timme av mitt liv. I eftermiddag kanske jag skriver ett inlägg om alla härliga grejer de hittar på men som liksom försvinner bland all skrik och gråt. Joppe tyckte det var skönt att jag inte blev stresslad och dum utan var glad hela tiden iaf.

Annonser

Läsåret 2016

Jag bedriver sjukstuga med mig själv och varvar plugg med att göra en sammanställning över vad jag har läst under året. Som mål i år hade jag 40 böcker och jag klarade det, jag vräkte mig förbi mållinjen med ett gäng extra till och med. Och än är året inte slut.

Hur som helst så har det överlag varit ett bra läsår, med toppar från Åsa Grennvall (Deras ryggar luktade så gott), Silvia Avallone (Marina Bellezza), Jessica Schiefauer (När hundarna kommer), Nanna Johansson (Paradise),  Jenny Jägerfeld (Brorsan är kung!) och just nu håller jag på med Chris Kraus I love Dick och den kommer nog också hamna högt på listan.

Det bästa av allt är dock att jag sparat ca 9311:- tack vare bibliotek! Och då har jag inte räknat in kurslitteratur och de där 100 000 barnböckerna jag även lånat hem.

 

Mellan hägg och syren

Snart är den över och förbi, den bästa tiden på året. Den just nu, mellan hägg och syren, för sedan tar sommaren vid på riktigt och då vet en att det kommer en höst och vinter och sommaren är, redan innan den börjat, liksom förbi.

Och jag, jag blir lite vemodig, för varje år blir jag liksom förvånad över att den här tiden går så snabbt. För jag älskar den här känslan, när fint väder inte betyder tvång, för sommaren har ju inte ens börjat och det kommer finnas tusen dagar till att sitta på någon bergstopp och njuta av ljumma sommarvindar och en kan stanna inne, placera barnen framför någon teknisk pryl och sedan lägga sig och se på den blåa himlen från ett sofflock.

Och det är ännu inte obehagligt eller jobbigt att sitta ute i stekande sol och inga getingar stör och måsarna är inte fullt så hysteriska än för deras bebisar har inte knuffats ur bona och hela världen är full av hopp och längtan, syrenen doftar sött och gott och folket på spårvagnarna likaså, ett litet tag till sedan kommer alla bara dofta svett och så kommer en gå runt och tänka på svettmärken och orakade ben och vara obekväm. Fast allt det där tänker jag bara mindre och mindre på nu för tiden.

Regnar det så är det heller ingen som riktigt sörjer, för det är inte sommaren som regnar bort, det kommer en sommar och den kommer vara fantastisk och varm och glass som smälter och myggor som bits. Och sedan kommer en stå där i augusti och undra varför en inte tog mer tillvara på sommardagarna i maj och allt är för sent och en lägger sig ner och dör.

Tack och amen.

 

Sportigt

 

I morse (förmiddags) kom Jonathan och ville spela fotboll med mig. Glatt hoppsade jag iväg för att hämta en boll och mål, benskydd, skor och tandskydd osv när Jonathan nästan hysteriskt började ropa Nej! och Stopp!

-Vi ska inte ha någon boll, förklarade han för mig och flyttade hela min kropp till där jag skulle stå och vara målvakt. Därefter tog han ett par steg ifrån mig och började sparka i tomma luften samtidigt som han glatt viftade.

-Mål! Mål! Mål! och sedan bytte vi platser och det var min tur att stå och sparka lufthål. Som tur är blir Jonathan lika glad när hans motståndare gör mål så det var enkelt för mig att veta när det var dags för flygplanet med tröjan över huvudet, frivolten och glida på knäna mot hörnflaggan. Något som var måttligt uppskattat av min förstfödda.

 

Ett år

Ännu ett par tusen dagar har passerat, 2015 blev 2016. För att kort sammanfatta så var 2015 ett bottenår. Periodvis var det skit, stundtals sådär, ibland helt okej och nångång alldeles fantastiskt.

Under 2015 slog jag mig nästan helt fri från Candy crush men strax innan jul köpte vi ny dator och då låg det där igen. Pockade och lockade. Så nu har jag laddat ner 3 appar till telefonen och varierar mellan att spela på dator, facebook och i telefonen. Som med det mesta tänker jag att ska det göras så ska det göras ordentligt och jag hänger mig totalt.

Vi har även kopplat in xboxet igen, som stått undanställt i en påse sedan min 30årsfest. (Minns ni hur kul det var?) Underbart nu när vädret visar sig från sin sämsta sida med minusgrader och snö. Då passar det att låtsasåka skidor och skjuta ihjäl zombies och människor (eller vad det nu är man dödar i Battlefield).

Detta år har jag följande mål:

  • Jag ska ha och vara roligare
  • Läsa mer (eller ungefär lika mycket som förra året)
  • Övriga mål

Eftersom jag tänker att året (2016) för mig började i typ oktober, då jag gjorde en del roliga saker mot slutet som 2015 inte är värdig att kalla sina, så har det här året börjat på topp. Och bättre blir det nästa vecka när jag, Frida, Clara och Johanna åker till Polen. Vilket gäng! Vilken resa det kommer bli. Jag skrattar redan.

Barnen då? Hur mår de? Jättebra faktiskt.

Swoosch och så gick tiden, tusen dagar som bara sprang förbi. Jag gör saker och har fullt upp. När Daniel inte jobbar jobbar jag och när jag inte jobbar jobbar Daniel. Jag har nämligen skaffat mig fler ställen att jobba på, fler böcker att låna ut. Tiden som blir över fyller vi ut med resten som man behöver för att överleva, ni vet, äta och sånt. Leva.

Om en vecka ska jag fira mitt 30-åriga jag igen och åka till Edinburgh. Där ska jag dricka jättemånga öl och sova, eller inte sova. Vi får se.

Och barnen de växer och Jonathan ritar just nu mig som en räddningsbåt som sjunker. Det tycker mormor inte om.

Elise suger på att grytlock och skrattar åt sig själv, slutar så snart jag tittar på henne. Detta ”glada” barn alltså.

I wonder if you realize you fascinate me so …