Spela musik då, P3!

Under rytmiken i torsdags släppte Jonathan taget lite mer än sist. Han sprang nästan över hela rummet för att hämta ett svart ägg. Han hade dock inget intresse av att varken äta eller spela med det. Istället fick jag sitta med ett ägg av varje färg som finns och spela som en tok. Min taktik var dessutom att spela och låta på så många olika sätt förutom att sjunga, anledningen till detta var att jag hamnade bredvid en pappa som liksom kunde sjunga. Det blir inte lika roligt att själv ”sjunga” då, så jag mimade och gjorde extra stora rörelser. Men det gick bra. Vi blev svettiga men glada.

Igår var vi hemma och lyssnade för ovanlighetens skull på radio. Ibland vill jag nämligen hänga med i svängen och inte ligga steget före. Jonathan var dock inte riktigt nöjd med att det skulle pratas så rackarns mycket mellan låtarna, så vi började skälla lite smått på stereon. Detta har resulterat i att Jonathan nu, när han går förbi stereon, skriker ”Musik då!”.

Såhär började det:

Ett svar till ”Spela musik då, P3!”

  1. Säger som Sean Banan ”mer konfetti och mera dans, det blir en häftig, kul allians” – bara de kunde vara tysta!

Lämna en kommentar